träffar för första gången på länge en person som jag var galet kär i förut. Tillåter mig själv att citera snook; känner att jag inte känner någonting. alls. eller jo, kanske lite, men bara kanske. Kanske väljer jag mina ord helt fel och tänker att nej nu tycker han att jag är dum i huvudet. och kanske bara kanske blir jag glad när han säger fina saker. men inte som förut. för ett antal månader sen hade jag väl fallit död ner av pur lycka.
saker förändras.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar