läget

Det är lovets sista dag. Har jag hunnit med något av det jag planerat (bli grym på piano, städa och fixa rummet, installera alla gamla tv-spel, återuppta fiolspelandet...)? Nej. Lite tråkigt är det allt men det gör inget alls för sommaren 08 har kanske varit den bästa tiden i mitt liv hittills. Från början till slut.
Alla fantastiska människor. Lära känna folk på riktigt. Viskande telefonsamtal i natten. Röda Marlboro (haha Bella&Frida). Dans. En pojke som snurrar till det lite mer än vanligt i skallen på mig. Åka båt i skärgården. Håkan Hellström. Lycka.
Hela sommaren har liksom känts precis som jag ville. Ungefär som Kom Igen Lena, både låten och videon. I maj såg jag videon och sa att såhär vill jag att min sommar ska vara, och precis så har den varit.
Tack alla människor som har bidragit till att jag för första gången på sex år vaknar och känner mig lycklig. Tack.
Och i morgon är det skola. Nytt gymnasium. Jag är så löjligt jävla skitskraj att jag ska bli ledsen och olycklig igen. Jag vill att det ska fortsätta såhär, inte som högstadiet. Jag vill tycka om skolan och att behöva gå dit. Jag vill inte vara så förbannat ledsen hela tiden.
Äh, den som lever får se.